Artikelförfattaren och boxningsälskaren Christer Lindqvist

I augusti 2009 gick svenske lätt mellanviktaren Karlo Tabaghua en titelmatch i Polen.
Motståndare, en polsk boxare vid namn Daniel Urbanski. Matchen gick på Urbanskis hemmaplan.



 

Karlo vann matchen solklart. Enligt de polska kommentatorerna, enligt mig, och även enligt de boxare och tränare i Europa som har sett matchen. Domarna dömde dock matchen till Urbanski, vilket får ses som en smärre skandal.Efter en del turer beordrades en returmatch mellan dem båda av titelorganisation IBF.

I det här skedet kom jag i kontakt med tränaren Vassyl Boguslavski, som bjöd med mig till returmatchen i Polen.Jag har sett en hel del boxning live genom åren, men aldrig fått möjligheten att åka med någon boxare/tränare. Utan endast rest som åskådare och boxningsälskare.

Givetvis kunde jag inte tacka nej till ett sådant erbjudande. Vi kom överens om att jag skulle skriva några rader om resan, samt fotografera lite.Efter att Urbanski i oktober bara fått oavgjort mot en tuff men förlusttyngd slovak vid namn Pavel Garaj, backade Urbanskis team ur matchen mot Tabaghua och erbjöd en match i februari istället. Något som Vassyl avböjde.

Istället blev det en gala den 19:e december i polska staden Radom. Karlo Tabaghua ställdes mot en riktigt rutinerad herre vid namn Rastislav Kovac. Kovac, en 25-årig southpaw från Slovakien, hade hela 25 segrar samt 14 förluster. Han har mött så goda namn som Guiseppe Lauri, Selcuk Aydin, Michael Jennings. Debuten gjorde han för övrigt mot Ali Chebah. En i mina ögon tuff motståndare.

Vameh Kartweli ställdes mot Urbanskis tidigare motståndare Pavel Garaj. Garaj, en 23 årig slovak med ett record på 5-8-2, har tidigare bjudit ganska bra motstånd mot bättre boxare, även om han har förlorat de flesta matcherna. Garajs sex senaste motståndares (sammanlagda) record var 38-5-4. Även om Garaj hade 8 förluster på meritlistan, hade han aldrig blivit nerslagen. En tuff och kompetent boxare, och en nyttig boxare att möta för Kartweli.

Resan till Radom startade på Skavsta flygplats där jag mötte upp Vassyl Boguslavski, Vameh Kartweli och Karlo Tabaghua.Vassyl förklarade resplanen. Efter ankomst till Warszawa, väntade transport till ett köpcenter i staden Radom där invägningen skulle ske.

Efter incheckning väntade en lång väntan, där jag fick chansen att bekanta mig med Vassyl och boxarna, innan det var dags att kliva på planet mot Warszawa. Resan gick bra förutom att undertecknad började få lite förkylningssymptom.

Vid ankomsten var vi 20 minuter sena, och efter att ha plockat upp bagaget gick vi med snabba steg mot transporten. Som dock inte syntes till.

20 min senare, efter några telefonsamtal, dök chauffören upp. Som omedelbart vände och sprang iväg för att hämta bilen. 15 min senare lämnade vi flygplatsen och styrde mot Radom.

Enligt tidsschemat hade vi fortfarande marginal till invägningen skulle gå av stapeln. Men tyvärr var det stora trafikstörningar i Warszawa denna dag och resan gick därför i snigelfart.

Väl framme vid köpcentret i Radom, ca 45 minuter försenade, visade det sig att invägningen redan hade ägt rum. Snopet!

Vi fick istället åka till hotellet där invägningen klarades av under överseende av den polske supervisorn.Ingen av boxarna hade några problem med vikten. Karlo vägde in som welterviktare och Vameh som lätt mellanviktare.

Under kvällen blev det 4 matintag. Soppa, fisk och äppelpaj mäktade jag med, men den sista maträtten stod jag över. Kvällen fortlöpte med otaliga boxningsrelaterade diskussioner (på polska) mellan Vassyl och hans polska motparter.

Själv diskuterade jag svårigheterna med att tillgodose promotorernas önskemål och samtidigt ordna intressanta matcher med den polske matchmakern Robert. Som turligt nog pratade hyfsad engelska. Dagen därpå var det dags för uppladdning inför matcherna. Karlo skulle gå öppningsmatchen och Vamehs match gick lite senare under kvällen.

Vassyl kontrollerade på morgonkvisten att utrustningen var ok. En linda var inte lika elastisk som den andra.

- Den måste vi byta ut säger Vassyl, och går senare till närmsta apotek för att köpa nya.

I den här branschen finns inget utrymme för misstag. Under resans gång frågar jag Vassyl vad han förväntar sig av boxarna. Jag frågar Vameh om hur han ser på Karlos match och vice versa. Alla tre säger samma sak.

- Det finns bara vinst.

- Vi måste vinna.

Allt eftersom dagen gick märkte jag hur fokuseringen stegrades successivt. Både Karlo och Vameh flyttade fokus från det som inte var väsentligt den här dagen till det som låg framför dem. Dvs hur dom skulle genomföra sina respektive matcher på bästa sätt.

Jag kan tänka mig att Vassyl gått igenom taktiken redan när motståndarna blev klara, och styrt upp tränigen därefter. Men repetition är, precis som i de flesta andra sporter, en viktig detalj i förberedelserna. Så även denna dag.

Hallen där galan skulle gå av stapeln låg endast något hundratal meter från hotellet. Tur var väl det eftersom det denna helg var drygt 15 minusgrader i Radom. Under dagen hade Vameh och Karlo vilat och stretchat, och det var nu dags att ta sig till arenan och värma upp. Vameh stannade dock kvar på hotellet då hans match började först 3 timmar senare.

Efter att ha småsprungit till arenan, och sedan snurrat runt lite i korridorerna under densamma, blev vi hänvisade till rätt omklädningsrum. Nu började åtminstone undertecknad känna av en viss anspänning. Karlo bytte om och började värma upp medan Vassyl plockade fram mitsarna.

Karlo drillades av Vassyl, fick beröm när han rörde sig som Vassyl ville och tillrättavisades när något utfördes fel.

- Hur många gånger har vi tränat på det här?

- HÄR ska armbågen vara.
- Så ja, bra, bra, igen.
- Bra Karlo, en gång till.

Det var nu 4 månader sedan Karlo senast var i ringen. Motståndaren Karlo strax skulle möta var som jag tidigare skrev en southpaw boxare, något som Karlo antyder att han inte gillar. Ett par minuter före utsatt tid öppnas dörren till omklädningsrummet. En kvinnlig representant för polska Canal Plus Sport ropar något på polska och viftar frenetiskt med handen.

Det är dags för inmarsch och vi följer efter damen som i rask takt går längs korridoren. Väl inne i hallen stannar vi bakom en skylt fylld med Canal Plus Sport reklam, i väntan på att den polske ring announcern skulle introducera boxarna.

Läktarna är så gott som fullsatta och i publiken noterar jag att det (till skillnad från i Sverige) är förvånansvärt många kvinnor bland åskådarna.

Ring announcern ropar in Karlo.

- Karlo Karlo Karlo Tabaaaghuuua

Efter inmarschen tar jag plats vid ringside och hör Vassyls sista instruktioner innan matchen börjar.

- Pressa från början

- Var först

Direkt efter gonggongen försöker bägge boxarna ta initiativet. Karlos slagfrekvens är dock mycket högre än Kovacs, som övergår till att glida undan och satsa på kontringar.

Slovaken är riktigt snabb på fötterna och glider undan de flesta av Karlos slag. Men Kovac träffar knappt någonting själv och första ronden går till Karlo.

I andra ronden börjar Karlo få fäste, och träffar med flera tunga kroppsslag. Slovaken börjar mattas något och Karlo får även in ett par träffar i ansiktet. Ronden till Karlo.

Tredje ronden har knappt hunnit starta när Karlo träffar hårt i sidan på Kovac, som går ner på knä. Domaren räknar till 8 och Kovac reser sig upp. Karlo växlar mellan huvud kropp och träffar allt mer. Slovaken får ta ännu en räkning efter ett fint kroppsslag. Kovac ser nu märkt ut i ansiktet. Ronden till Karlo.

I fjärde ronden är det "one way traffic". Karlo träffar både i kropp och huvud och Slovaken får ta två räkningar i snabb följd, innan domaren bryter matchen. Även dessa nedslagningar kom efter kroppsslag.

Karlo vinner matchen på teknisk knockout. Domarsiffrorna var 30-24, 30-23, 30-24.

Det är riktigt bra drag på läktarna under hela matchen, och man märker att polackerna även gillar bra teknisk boxning. Kul med en publik som inte bara uppskattar knockouter!

Efter matchen tar vi oss tillbaka till omklädningsrummet där Karlo varvar ner. Vassyl och Karlo skyndar sedan tillbaka till hotellet. TV-sändningen är något fördröjd och Karlo hoppas få se sin match på hotellrummet. Vassyl går till sin andre boxare, Vameh Kartweli som ska upp i ringen om någon timme.

Själv stannar jag kvar på arenan och får möjlighet att se ett par riktigt bra matcher från ringside.

Under en paus tar jag en bensträckare och möter Karlo som har återvänt till arenan för att stötta sin kompis Vameh Kartweli inför dennes match mot Pavol Garaj. Efter att Karlo skrivit klart autografer går vi till omklädningsrummet där Vameh och Vassyl väntar.

Vameh har precis frisknat till efter en influensa och är lite stel i musklerna. Karlo tar tag i Vamehs armar och hjälper till med stretching. Det visar sig senare att Vameh har inflammation i armarna.

Vameh börjar uppvärmningen och jag går iväg till ringside för att få lite bättre bilder vid inmarchen.

Efter att Vameh har äntrat ringen läser ring announcern upp boxarnas records och matchen tar sin början.

Vameh tar kommandot direkt och pressar Garaj bakåt. Slovaken inriktar sig inledningsvis på försvar, men kommer tillbaka och båda boxarna får in skapliga träffar mot huvudet.

De följande ronderna tar Vameh över mer och mer, och han får in flera fina kombinationer. Men man ser dock att Vameh försöker skaka liv i armarna emellanåt.





I slutet på fjärde ronden träffar Vameh tungt mot hakan. Garaj grimaserar, backar in i ringhörnan och skyddar huvudet. Slovaken är riktigt illa ute men gonggongen ljuder och en av boxarna är ganska tacksam för det.

Garaj återhämtade sig förvånansvärt bra i rondpausen och han lyckas genomföra både rond 5 och 6 utan att vara lika illa ute som i fjärde ronden.Samtliga domare dömer segern till Vameh med domarsiffrorna 60-55. Ett resultat som speglar min bild av matchen ganska bra.

Efter matchen går vi via omklädningsrummet till hotellet för dusch och klädombyte inför banketten.När vi väl kommer ner till banketten är maten nästan slut. Det som är kvar av resterna räcker till undertecknad men givetvis inte till boxarna som behöver fylla på reserverna.

Under "middagen" kommer Karlos motståndare förbi och hälsar hövligt på Karlo. Man märker tydligt att det fortfarande råder en viss spänning mellan dem två, vilket kanske inte är så konstigt om man bara någon timme tidigare har utkämpat 4 ronder i ringen.

Efter avslutat matintag tar jag några öl med Vassyl och den polske promotorn. Diskussionen förs mestadels på polska, något som jag inte behärskar på långa vägar. Karlo kommer efter en stund fram till bordet och undrar om jag vill följa med och köpa pizza.

Maten är jag inte så intresserad av men en bensträckare tackar jag inte nej till, och vi småjoggar till närmaste pizzeria i den 17-gradiga kylan.

När man kommer in på pizzerian inser man att Polen inte har infört rökförbud, cigarettröken ligger tät som en dimma inne på pizzerian. Och jag tänker att det svenska rökförbudet inte är så dumt i alla fall.

Karl och Vameh beställer 3st familjepizzor som om möjligt är ännu större än hemma i Sverige. Det är midnatt när vi återvänder till hotellrummet med pizza, juice och kläder doftande av cigarettrök.

Kl 05.30 nästa morgon ska vi efter att ha stannat till hos den polske promotorn bege oss hemåt, och jag börjar känna mig ganska sliten vid det här laget. Boxarna däremot käkar pizza som om det vore deras sista måltid, och Vassyl kommer förbi efter ett tag och hugger in på pizzorna han med.

På morgonkvisten visar det sig att den polske promotorn fortfarande sover och vi åker istället direkt till flygplatsen. Vi anländer vid Warszava flygplats 07:40, planet går 10:45

Efter frukost väntar incheckning, där jag givetvis blir stoppad av en k-pistbeväpnad polsk vakt. Man är lite frågande till de mediciner jag hade i väskan, men efter att de läst på innehållsbeskrivningen och Vassyl konverserat med vakterna förstår de att de är mot den förkylning jag drog på mig inför avresan från Skavsta.

Timmarna flyger inte direkt iväg, och när avgångstiden närmar sig blir det knappast bättre eftersom det visar det sig att planet är 2 timmar försenat.Väl framme på Skavsta flygplats får vi vänta en dryg halvtimme på att taxa in planet, då snöröjning pågår. Nästa julklapp kommer när vi närmar oss Vassyls bil som är täckt av en halv meter snö.

Efter någon timmes bilkörning hoppar jag av vid Gullmarsplan och säger adjö till Vassyl, Karlo och Vameh. Med facit i hand var det en lyckad resa, som jag gärna gör om i framtiden. Jag trivdes utomordentligt med mitt ressällskap. Kan inte tänka mig tre mer ödmjuka personer, något som kanske inte rimmar riktigt med tanke på det yrke de har. Men jag har bara goda minnen från resan, trots förkylningen.

När det här skrivs har både Vameh och Karlo vunnit varsin match ytterligare, återigen på bortaplan. Denna gång i Belgien. Ett av de mest positiva minnena från resan var den polska publiken. Vilket drag det var på läktarna! Jag skulle kunna offra ganska mycket för att få uppleva samma sak på hemmaplan. Det är skamligt att de få svenska proffsboxare vi har måste söka sig utomlands för att utvecklas. Nej, ge oss fler ronder så att vi kan få se titelmatcher på hemmaplan, och därigenom öka intresset för boxningen i Sverige.

Stort tack till Vassyl för att jag fick möjlighet att följa med, och för att du hjälpte mig med tillfriskning från förkylningen. Och tack Karlo och Vameh för sällskapet och för att ni höll den svenska fanan högt på bortaplan.

Keep it up!

/Christer Lindqvist