Hem | Mästarna | Mästerskap | Årets boxare | Profiler | Morgondagens män | Morgondagens kvinnor | Länkar | Kontakt

     

 
     

  Slumpvis utvalda svenska boxningsprofiler av vikt genom åren:

Ingemar Johansson

Vår absolute mest välkände boxare, flerfaldig svensk mästare, landslagman, OS-silvermedaljör i Helsingfors OS 1952, sedermera professionell europamästare och världsmästare i tungviktsboxning (se rekordlistan här). Med rötterna i Göteborg på västkusten, boxades för anrika Redbergslids BK. Signifikativa segrar i karriären, Floyd Patterson, Eddie Machen, Dick Richardson som (proffs).

Ove ”Jätten” Lundby

En klassisk boxare som länge höll svenska rekordet i antalet SM-guld, senior, (8 stycken) tangerades sedan av Angered/Kaluleboxaren , Jimmy Mayanja och passerades till slut av Roger Pettersson. Ove Lundby boxades för BK Örnen och gjorde över 200 matcher. Tog bronsmedalj vid junior EM 1972 men lyckades därefter, trots många försök, undvika pallen på de stora internationella mästerskapen. Deltog på OS 1972, EM 1973, VM 1974, EM 1975, OS 1976, VM 1978, EM 1979. Far till proffsboxaren Rickard Lundby, även han en god amatör med svenska mästerskap i prisskåpet.

Lars Myrberg (tidigare Lundgren)

Född 1964 OS bronsmedaljör i Seoul 1988. En av våra absolut främsta boxare i lätt welter, weltervikt, på senare år, flerfaldig svensk mästare och landslagsman som gjorde största delen av sin karriär i Stockholmska Djurgårdens IF”, men startade i Avesta klubben ”BK Vicenten” Stark, robust och med en egen stil. Blev sedermera en duktig journalist, ofta anlitad som expertkommentator åt olika TV-kanaler (däribland SVT) och var under en tid på nittiotalet chefredaktör för nyuppstartade boxningstidningen ”Swing” (nedlagd). Var med och startade Stockholmsklubben Tensta BK, uppskattad tränare, gjorde en proffsmatch 1996 (se här).

Roger Pettersson

Född 1973 med rötterna i ”Dalarna” och BK Masen, Har även boxats för BK Stora Stöten, Stockholmsklubbarna, Narva BK och IF Linnéa. På många sätt en unik boxare i den svenska SM-historien med hela 10 SM-guld som spänner över flera viktklasser, det första i lätt weltervikt (1992) och faktiskt ett högst märkligt och ganska så udda hopp upp i lätt tungvikt 1998.  Mestadels höll han dock till i lätt mellanvikt. De 10 SM-viktoriorna är faktiskt ett rekord han fortfarande håller, starter i ett flertal internationella mästerskap, EM och VM men med deltagandet på OS i Atlanta 1996 som absoluta höjdpunkt i karriären. Gjorde exakt 300 matcher, och ett 70 tal diplommatcher. Sin sista match gjorde han 2004. Efter den aktiva karriären, kommentator åt ”Eurosport” Har egen hemsida.
 
George Scott (Cramne)

Född 1966 Silvermedaljör i OS i Seoul 1988 (lättvikt), tillhörde världseliten i många år och var i flera år landslagets starkaste kort, 5 SM-guld och ett otal starter i internationella mästerskap. Blev professionell 1991 (se rekordlistan här) och vann WBU-VM i lättvikt över tuffe Rafael Ruelas1995. Klubbar som amatör, BK Rapid och IF Linnéa.

Stig Sjölin

Född 1928 död 1995, fantastisk boxare med svenska mått mätt, europamästare i Milano 1951 och silvermedalj på samma mästerskap 1949 (Oslo) och 1955 (Berlin), samt EM-trea 1953. Boxades för Värnamo BK och göteborgsklubben Redbergslids BK. Erövrade sju SM-tecken som senior och tog OS-brons i Helsingfors 1952 efter att ha förlorat till Floyd Patterson i semifinalen. Nordisk mästare givetvis 1955 och 1957 och närmare 40 landskamper för Sverige Var betraktad som en gudabenådad tekniker.  

Hans Thomsén

Sympatisk tungviktare från Kungälv utanför Göteborg som slog boxnings Sverige med häpnad när han överraskande tog bronsmedalj på OS 1972, hela den turneringens stora ”kelgris”. Var svensk senior mästare fyra gånger mellan 1969 och 1972. Försökte sig på en kort och misslyckad proffskarriär (se rekordlistan här) på sjuttiotalet under förbudstiden. Stod för en uppskattad tränarkarriär efter den aktiva tiden, dels i Kungälv men även en tid i Norge.
Död 2004.

Roberto Welin

Vår senaste europamästare. Stark, muskulös och hård slående boxare med brasilianska rötter, knep EM- guldet i weltervikt efter en suverän serie på hemmaplan i Göteborg 1991. Boxades för GAK Enighet i Malmö och ett tag för BK Rapid i Västerås skulle ha deltagit på OS 1992 men klarade inte vikten och fick lite snöpligt se sin ”Friplats” i weltervikt nyttjas av landslagskollegan, Sören Antman. Blev sedermera proffs i USA, gjorde en skaplig karriär men utan att nå de riktigt stora framgångarna (se rekordlistan här).
 
     

 
     
Copyright © boxningsarkivet.net